A table for one please

Säger som i Stockholm. Ett bord för en, tack. Eller nä det säger jag inte alls. Men jag har ensamrast. Riktigt jävla skönt, orkar inte prata med någon ändå. Leave me alone liksom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0