With love
Egentid. Egentid är något jag värderar riktigt riktigt högt. Jag har märkt att jag kan ha väldigt svårt för att umgås med samma människor under en lång tid. För lång tid. I synnerhet min familj. Alltifrån mamma, pappa och syster till sambo. De människor man älskar mest är faktiskt dem man ibland kan ha svårt att vara i samma rum som. De som går en på nerverna. De som man själv kliver på. Många gånger. Man "behöver" inte uppföra sig på samma sätt som i andra sociala sammanhang där manners är ytterst important. Där man måste ta "hänsyn" till andra människor. Där man låter någon annan gå före bara för att vara snäll. Där man inte tjatar om saker på samma sätt. Och så vidare. Grov generalisering. Man hjälper ju inte heller främlingar på samma sätt som sin egen familj. Ärligt talat bryr man sig inte om främlingar på samma sätt. Herregud, hur skulle det sett ut!? Då hade vi varit manodepressiva allihop! Men många gånger, allra oftast, är man hårdast mot den man älskar. Om detta är rätt? Tja, någonstans är det kanske så det ska vara. Om man gör det av kärlek. Om man är ärlig. Och om man står för sin egen person. För man bär varandra ändå.
