Latexsara

Jag har som bekant ett ganska stort ego. Eller ja, jag är en sådan person som väljer att ta för mig. Jag ställer mig inte i bakgrunden och jag sätter högt värde på att ha mig själv i främsta rummet. Skulle tro att det i folkmun kallas just ego. Dit jag vill komma är att jag också tycker om att ha saker för mig själv. Köper jag en påse nötter så är det min påse, ni andra får väl köpa själv för fan. En egenskap jag kan vara väldigt tacksam för i vissa fall, men som också kan vara en liten akilleshäl. Och när vi idag kör ut till sambons släktstuga i skummeslöv för att fira midsommar så vet jag att det är just den atmosfären vi stiger in i. Sharing. Det som finns där, det delar man på. Och jag älskar det. Men skalar man en morot så får man också vara beredd på att skala fyra till. Tur för mig att jag samtidigt som jag är ego är väldigt ödmjuk. Jag vet att det gynnar mig att vara osjälvisk, därför blundar jag för min egen person. Jag är nog en utav de mest motsägelsefulla människorna som finns. Extremt ego och överdrivet ödmjuk.