Lägesrapport

 
Såhär ligger det till. Jag lider av riktigt, riktigt sjuk vinterdepression. Helt allvarligt talat, jag känner för att lipa varje dag. Känner mig ledsen ända in i själen och drömmer om "ett bättre liv". Gör ofta upp små planer i huvudet om att bara smita, rymma iväg för att jag inte orkar. Var som helst där jag kan sitta under bar himmel med solen i ansiktet. Alltså det behöver inte ens vara med solen i ansiktet, jag hade varit mäkta nöjd med att ha den i ryggen eller var fan som helst.
  Jag bönfaller ofta till gud, eller vem som helst som vill lyssna, om att den dag då man slipper ha sju lager fula kläder på sig ska komma. Och detta mycket snart. Ni ska bara veta hur synd jag tycker om mig själv. Extra påtagligt blir det när jag som idag stod på stadsbussen mot skolan, blickar ut och får fjärilar i magen. Blev nykär liksom. Jag såg torr mark och en blåaktig himmel. Det var så att jag hade kunnat gråta glädjetårar eller skratta rakt ut, men det gjorde jag inte. Kunde blivit klassad som mentalt störd, ni vet så som man kollar på folk som går omkring och skrattar helt för sig själva. Synd att man gör det egentligen, för anledningen till att dem skrattar är väl glädje och jag menar glädje är ju bra. Men nu gör man ju det i alla fall och jag skrattade inombords istället. Det värsta med att känna sig nere tycker jag är att man saknar sig själv. Jag är inte mig själv, eller den jag vill vara. Och det handlar ju inte om en timme eller två, det handlar om flera månader. Jag drömmer om sol och värme varje dag, minst tolv av dygnets alla timmar. Tänk hur mycket energi jag lägger på att tänka på annat än det faktiskt nuet. Koncentrationssvårigheter big time. Jag tänkte att jag skulle köpa fett massa tillskott med D-vitamin när jag kommer hem idag, dem säger att man kan få D-vitaminbrist under vårt mörka hemska halvår. Halvår, säger jag, det skulle hetat nåt i stil med 3/4delsår. Anyways så kan man drabbas av olika graders vinterdepression pga D-vitaminbrist, så vem vet det finns kanske hopp ändå.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0