Parmesan, salami och ett stort glas vitt



Vilken dag. Vet inte hur jag ska beskriva den. Det har gått fort och det har gått långsamt och jag känner mig emellanåt lagom schizofren. Jag är inne i en liten vinterdepression. Vet varken fram eller tillbaka, ena sekunden vill jag vara hemma och andra sekunden vill jag bara iväg! Vi var hos mina föräldrar ikväll efter jobbet, blev bjudna på mat och jag älskar att vara där. Men sen.. Boom. Vill bara hem. Nu är jag hemma, vill bara göra något annat. Ingen ro i kroppen. Det enda jag vill göra hela tiden är att träna. Fan vad jag älskar det. Svettas som en gris och känna hur musklerna jobbar. Dansa, sparka lyfta järnkula. Whatever, jag behöver massa ny energi och det får jag genom att göra av med gammal. Sen längtar jag verkligen efter en riktigt fet god drink. Stor bellini i solsken under bar himmel, tunna kläder och pilotbrillor, älskvärt sällskap och ett leende på läpparna. Det lär väl dröja tills dess dock, depporösten i mig hörs mest just nu. Tar ett stort glas vin så länge. Vin är livet.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0