Trötthetssyndrom



Jag kan lika gärna säga godmorgon som godmiddag. Vaknade nyss, försökte intala mig själv att jag sover för att jag behöver. Men det vet i fan om man behöver sova till klockan ett, eller om man gör det för att man kan. Det är ju tänkvärt det. Jag ställde klockan på nio men valde att vara snäll vid mig själv och stänga av när den ringde. Kan sova en timme till liksom. Se var det slutade. Nu ska jag äta frukost. Eller blir det kanske lunch?!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0