Nu andas jag lite



Det har gått i ett och plötsligt blev klockan elva. Känner mig tröttare än någonsin och behöver sömn. Hungern knackade dock på dörren och jag bestämde mig för att trycka ner tre rostade mackor. Så nu sitter jag här. Trött men i alla fall mätt. Det blir säkert bra imorgon. Klart det blir, men det hade varit trevligare om det varit under andra förutsättningar. Nu är det hur som helst som det är och jag tänker dra täcket över huvudet.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0