BB
Jag är inne i en väldigt otacksam period i mitt liv. Ungefär så att jag hade kunnat lägga mig ner och gråta. Jag är väldigt duktig på att se ner på mig själv. Och jag vet att genom att göra just detta, så tillåter jag även andra att göra samma sak. Just nu känner jag bara mig helt jävla misslyckad. Jag vill bara skrika mig själv i örat, BYT BANA!
Jag saknar mitt tidigare så destruktiva jag. Krisar nog lite just nu. Första krisen!! Sensationellt!! Men allvar, jag saknar verkligen det. Så pass att jag hade kunnat tänka mig att ställa upp i BB. Förstår ni?! Det är verkligen illa!!
Jag vet att jag inte kommer någonstans genom att tänka att jag är bättre än såhär. Om någon kunde ta tag i mig och bara ruska om kanske. Jag befinner mig i en sån situation där det känns nödvändigt.
Okej, slut på ordbajsandet och tillbaka till TVn. Jag erkänner fast det är pinsamt, BB är beroendeframkallande.
