Då var det vardag

Igår kväll kom vi hem efter en lång midsommarhelg, och nog för att det har varit härligt och mysigt och allt vad man nu kan skriva men guuud så skönt det var att komma hem. Bara som nu här på morgonkvisten, kan sitta och äta min frukost i lugn och ro. Slippa prata med någon, slippa stressen. Och framförallt att kunna äta min fil med bär och rosta mina hälsomackor. Jag kommer definitivt inte att skaffa barn på ett tag, just nu hade jag verkligen inte pallat. Det finns så mycket jag måste göra innan den tiden kommer, och jag tror att jag kommer att tacka mig själv i framtiden för att jag resonerar så. 
 
I torsdags kom vi fram till en fin kväll med sol och värme, njöt när solens strålar mötte min hud (och just nu tittar jag ut och undrar ifall det är höst?). Givetvis ställde vi vuxna upp och hade fotbollsmatch efter kvällsmaten. Troligtvis är det också vi som har roligast, går in för det till 110%. Utan varken brutna tår eller näsor fortlöpte kvällen utan större festligheter, då alla var lika komatrötta. Midsommarafton bjöd på en fin morgon följt utav handgolf, and the winner takes it all! Såklart vann jag över alla de fjorton andra. Och efter regn kommer solsken brukar det ju heta, men den här helgen har snarare tolkat det begreppet helt tvärtom. Så vi trotsade regnet och begav oss ut på brännbollsmatch. Jag var överlycklig över att jag för en gångs skull varit så pass smart att jag inte endast packat ner sandaler eller high heels utan även ett par tadaa.. gympadojor. Så sprang gjorde jag. Jag sprang hela jävla varvet runt, och när jag stannade och skulle gå och ställa mig i ledet så gjorde jag självklart värsta vurpan. Satte mig mitt på röven och fick en stor fin blaffig gräsfläck på hela häcken. Smidigt. Tredje gången gillt med fläckborttagning på samma klänning, använd just tre gånger. Runt klockan ett kom snapsarna fram och vi straffade varandra med Bäska droppar. Det var något av det sjukt äckligaste jag någonsin har druckit, alltså fy fan. Den förfärliga eftersmaken dröjde sig kvar långt ner i mandlarna en bra stund. Jag dregglade som ett kolli och var tvungen att gå in och spotta och fräsa i vasken, stod kvar en lååång stund och bara sköljde hela munnen. Usch! Never again. Givetvis tog vi även fram mat till snapsarna men innan dess hann jag även med att krossa mitt vinglas i ca en miljon bitar. Så vi hittar dammsugaren och kör runt, men lyckas ändå inte riktigt suga upp allt. Så vi plockar istället fram skurhinken och V börjar skura. M säger att det behöver inte hon göra utan han kan ta över, då jag insisterar väldigt bestämt att ingen förutom jag som ställt till det ska göra det. Jag skurar hejvilt tills att M&M kommer fram och börjar prata med mig samtidigt. Och vad händer!? Jo självklart tappar jag fokus direkt och spiller ut allt vatten över hela sovrumsgolvet. Så vi börjar om från början och jag får ligga och torka rent med en servett för att inte golvet ska resa sig. Ätandet fortsatte utan större missöden, men vid avdukandet knäckte jag min vrist ett par gånger och under kvällen svullnade den upp och blev dubbelt så stor. Min vanliga tur alltså. Det blev inga fler aktiviteter den här dagen för min del, åt gjorde jag däremot. Åt och åt och åt. Mår illa när jag bara tänker på att vi ååååt heeeela tiden. Mot natten haltade jag mig över till friggeboden, undrar varför det heter friggebod egentligen?, kunde inte somna och blev såklart kissnödig. Kunde verkligen inte somna. Så jag reser mig upp och tar på mig skorna, dunkar i halva huvudet i sidan på dörrkarmen på väg ut och sätter mig i en buske för att pinka lite. Och tro inte att jag skulle få sitta där i fred. Nädå, jag hör fotsteg i grusen på cykelvägen bakom häcken och tänker "Snälla gå bara förbi, snälla gå bara förbi, snälla gå bara förbi".. Gick människan bara förbi? Oohno. Svängde av och gick rakt förbi mig. Jag tryckte mig in i busken så långt jag bara kunde. Tror faktiskt att jag förblev osynlig, däremot hade jag händerna fulla av jord efter att ha grävt ner dom i marken. Borstade av mig så gott jag kunde och lyckades faktiskt somna efter den här pärsen. 
 
 
Nu börjar jag snart att jobba så fortsättning följer.. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0