En liten farbror


Det sitter en liten galen gubbe i mig. Med rödsprängda ögon springer han omkring och drar sitt hår. Den känslan har jag haft i en dryg vecka nu. Och idag än mer än så. Har nog skaffat mig minst fyra nya rynkor, håravfall och påsar under ögonen. Fick färdigt sammanställningen, frågan är ifall den blev tillräcklig. Det lär vi märka. Usch jag älskar och hatar sånt här. Får en riktig kick av att ha miljoner saker igång samtidigt, och av känslan att klara av det. Jag behöver bara fem minuter att andas, fem minuter lugn och ensamhet. Fem minuter avsatta för ny energi. Sen kör vi igen. Men innan de där fem minuterna finns så är jag världens ragata. Jävligt otrevlig att vara i närheten av. Tar man inte mig på allvar så får man passa sig, hugger direkt. Det finns en person här i världens som alltid råkar befinna sig i skottlinjen. Min älskade mami. Det är helt sjukt hur olämpligt hon alltid råkar ringa eller dyka upp. Och ifrågasätt mig i det läget så får du dig en avhyvling. Lägg ihop ett och ett så förstår ni var jag vill komma. Hon får mycket obefogad skit men hon är en av dem jag älskar mest i hela världen. Pausen är slut, dags att återuppta packandet. Åker ju inatt.









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0