Folket luktar vår
Såhär är det, att det är långt ifrån många som luktar gott. Det är långt ifrån många man vill känna doften av. Eller odören kanske vi ska kalla det. Sen finns det vissa som bara finns där, helt naturella. Luktar typ ingenting. MEN, så finns det dem som passerar en och man bara ååååh gå förbi en gång till. Män som kvinnor. Alltså det luktar vår kring en del. Kanske bara något jag tänker mig men jag associerar väl vissa dofter och parfymer med vissa känslor. Fast sen tittar jag ut och blir deprimerad. Vitt är visst fint men jag har det hellre som färg på väggen än ute på marken. Annars känner jag mig någorlunda vårig i mönstrad blus och ljusa jeans, men lägg till en tjock kofta och den gudomliga känslan försvinner. Nej nu ska jag hem och boka en resa eller nåt!
