Latexsara

Har middag tillsammans med dagens två praktikanter. Vill dom pratat så får dom gärna göra det, men jag orkar bara inte låtsas bry mig och ställa massa frågor. Dom vet minst lika bra som jag att jag är totalt ointresserad. Väljer att ignorera det faktum att det antagligen är mitt ansvar att föra dialog. Det är min rast, låt mig va. Så det är alltså knäpptyst i fikarummet. Jag hade helst av allt suttit i min ensamhet så jag tycker att det är himla skönt. Ganska obehagligt tycker nog de andra.