Latexsara

Jag är ju lite av en periodare. Jag försöker ständigt hitta jämvikt och jag tror att jag gör det genom att ha perioder. Jag är liksom en jojo-bantare, går det upp så går det extremt mycket upp och går det ner så går det extremt mycket ner. Just nu går jag in i en period där jag är riktigt trött på mig själv, när jag är trött på mig själv så blir jag även osäker på mig själv. Då försöker jag väga upp detta genom att vara ännu mer självsäker på mig själv, och när man är alldeles för självsäker så blir man bara ännu mer osäker. Den onda cirkeln slutar inte där. Nejdå det fortsätter med att jag tycker att alla beter sig väldigt besynnerligt, litar inte på någon, tror att alla vill mig illa och blir enormt mycket på min vakt. Detta suger så mycket energi så jag blir knäpp i huvudet och känner mig allmänt konstig. Har känt mig allmänt konstig sedan mitt besked i torsdags och egentligen inte kunnat sätta fingret på vad det har handlat om. Varit som slagen av en golfklubba samtidigt som jag varit glad, lycklig, yr, illamående, trött, avvaktande och förvirrad. Men idag insåg jag att det är den perioden jag är på väg in i. Kombinerat med känsloexplosionen tidigare i veckan har det gjort mig kocko. Nån som hänger med?!