Kallt

Det här är den absolut kallaste sommar jag kan minnas att jag varit med om. När jag väl vaknar och kommer upp, och tro mig detta tar tid, fryser jag som en stackars hund. Då kan jag säga att för det första så brukar jag vilja komma upp på sommaren, vill inte missa en sekund av de underbara dagarna och ligger verkligen inte om sover till tjugo över elva. Bortsett ifrån de grymt bakfylla dagarna, vilka kan räknas på en hand. För det andra så är det fan inte normalt att sitta med jacka på sig under frukosten. I mitten av juli. Inomhus. Nog för att det har regnat förr, oh ja det vet vi, men såhär kallt? Kan inte minnas. Kylan tränger in i varje liten del av min kropp. Dessutom behöver jag semester nu. Har aldrig förr längtat så mycket bort från allting som jag gör nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0